Vad är Web3?
Web3 är nästa steg i internets utveckling och bygger på blockkedjeteknik, smarta kontrakt och decentralisering. Till skillnad från Web2, där stora plattformar kontrollerar användardata, syftar Web3 till att ge tillbaka ägandet till användarna.
Marknaden växer snabbt – den globala Web3-sektorn värderades till cirka 27 miljarder USD år 2024 och förväntas nå över 80 miljarder USD år 2030. Antalet kryptoanvändare passerade redan 400 miljoner under 2023, vilket driver adoptionen framåt.
Hur Web3 Fungerar
Kärnan i Web3 är att data och digitala tillgångar lagras på blockkedjor, vilket gör informationen oföränderlig, verifierbar och transparent. Detta innebär att användare kan äga och kontrollera sina digitala tillgångar direkt, utan mellanhänder.
Tillgångar som NFT:er, tokens och DeFi-applikationer är centrala exempel på hur ägande och användning skiljer sig från Web2. I stället för att bara konsumera tjänster kan användare delta ekonomiskt och tekniskt i ekosystemet.
Applikationer i Web3 byggs på decentraliserade nätverk och drivs av smarta kontrakt. De körs inte på en enskild server utan på distribuerade noder, vilket skapar ett system utan behov av central kontroll.
Här är en sammanfattning med en snabb lista över egenskaper hos Web3:
- Verifierbar
- Tillitlös
- Självstyrande
- Tillståndsfri
- Med inbyggda betalningar
Web3 har som mål att skapa ett öppet och decentraliserat internet där användare äger sina identiteter, data och digitala tillgångar. Detta innebär större kontroll och minskat beroende av centraliserade aktörer som banker och teknikjättar.
Genom plånböcker, Web3-ID och DAO:er kan användare interagera direkt med nätverket. Det gör Web3 till en infrastruktur som kan förändra allt från finans till sociala nätverk och digital identitet.
Utvecklingen av Webben – Web1, Web2 och Web3
När Web2 utvecklades var människor mer beroende av den anslutning som hade utvecklats. Därför samlas och säljs våra data av stora företag som vi förlitar oss på dagligen. För att använda en app eller logga in på en webbplats måste du ofta godkänna någon form av dataspårning eller sekretessavtal. Dessa ansvarsfriskrivningar informerar användaren om vilka data en specifik funktion kommer att samla in eller spåra.
Ändå är det sällan någon läser de juridiska texterna. De flesta av oss accepterar dem bara och fortsätter att ladda ner en app eller skapa ett konto. Kolla in följande citat. Det summerar bristen på läsning av sekretessavtal baserat på en studie från Pro Privacy:
“För att bevisa hur få människor som bryr sig om att läsa småtrycket när de köper en produkt eller använder en tjänst lyckades webbplatsen ProPrivacy.com övertyga 99 procent av de svarande i en undersökning att överlåta galna saker som rättigheterna att namnge deras förstfödda barn och åtkomst till deras webbläsarhistorik till sina mödrar…
Detta var genom ett roligt socialt experiment, om än med allvarliga avsikter, utformat för att visa att företag kan inkludera nästan vad som helst och den typiska konsumenten är mycket trolig att acceptera dem, helt enkelt eftersom de inte bryr sig om att läsa eller skumma igenom eller kanske inte förstår vad som finns inom det småtryck…
ProPrivacy.com fann att det var mycket lätt att smyga in absurda saker i villkor och bestämmelser. Gruppen fann att endast 1 procent av teknikanvändarna i ett socialt experiment faktiskt läste villkoren och bestämmelserna.” – Dr Tim Sandle, DigitalJournal.com
Det är inte konstigt att människor blir chockade när de inser hur deras data har använts trots att vi frivilligt lämnar ut denna information. Transparensen har aldrig varit tydlig när det gäller hur våra data samlas in och används. Detta är huvudorsaken till att människor har motsatt sig produkter som missbrukar användningen av människors data.
När man använder Web3 kommer de avtal vi är vana vid att läsa att ersättas av undertecknande av smarta kontrakt. Även om Web3 fortfarande håller på att byggas och inte är redo för implementering har det redan användningsområden, appar och webbplatser som vem som helst kan börja använda idag.
Web3-appar (eller dappar, förkortning av decentraliserade applikationer) kontrollerar inte innehållet som användaren publicerar på webben. Användaren kontrollerar vem som får se, kopiera/bevara eller använda någon av dessa data för sig själva. Kontrollen kommer att organiseras av smarta kontrakt.
Vad får vi egentligen och/eller förlorar vi genom att gå över till Web3? Dessutom, vad skiljer det från Web2?
Web2 gav oss möjlighet att hämta och skicka data över webben, där e-post var en av de första tillämpningarna. Naturligtvis antog samhället senare sociala medier i stor utsträckning. Många sådana framsteg har gjorts inom Web2. Idag är människor omedelbart anslutna till världen med en knapptryckning. Denna anslutning möjliggjorde mycket innovation, men människor börjar nu inse de kompromisser vi gjorde när det gäller säkerhet och integritet.
Web 2.0 avser webbplatser och applikationer som använder användargenererat innehåll för slutanvändare. Web 2.0 används på många webbplatser idag och fokuserar främst på användarinteraktivitet och samarbete. Web 2.0 fokuserade också på att tillhandahålla mer universell nätverksanslutning och kommunikationskanaler. Skillnaden mellan Web 2.0 och 3.0 är att Web 3.0 mer fokuserar på användningen av tekniker som maskininlärning och AI för att tillhandahålla relevant innehåll för varje användare, istället för endast det innehåll som andra användare har tillhandahållit. Web 2.0 möjliggör i grunden att användare bidrar till och ibland samarbetar om innehållet på platsen, medan Web 3.0 troligen kommer att överlämna dessa uppgifter till den semantiska webben och AI-tekniker”, skriver Alexander S. Gilis från TechTarget.
Web1 var den första versionen av webben som var tillgänglig för människor och var på sätt och vis en blandning av Web2 och Web3. Skillnaden var att Web1 inte hade stora företag som använde människors data, eftersom det inte fanns mycket data att använda. Web1 hade inte heller möjlighet för användarna att interagera med varandra. På så sätt startade webben som en gränssnittsstil där användarna enbart kunde läsa information, utan möjlighet till interaktion.
Användningsområden för Web3
Även om web3 fortfarande är under utveckling finns det några betydande organisationer som introducerar oss till Web3. Att bygga dappar kommer att vara annorlunda för utvecklingen på bakänden, men kommer att se ut eller agera liknande som Web2 gör nu. Det finns webbläsare som blir allt populärare och som redan är redo för Web3.
Till exempel är webbläsaren Brave byggd på samma öppen källkod som Google Chrome. Faktum är att du till och med kan importera bokmärken, lösenord osv. direkt från din Chrome-skrivbordsapp till Brave, samt använda Chrome Store för att installera dina favoritplugins.
Unstoppable Domains är en annan tidig plattform inom anpassningen av Web3. Om du vill ha ett webbdomännamn som är värd på Web2, skulle du registrera domännamnet med ett DNS (Domain Name System). Om du inte vet hur man kodar/utvecklar skulle du förmodligen betala en månatlig avgift för en webbhotelltjänst. Unstoppable Domains tar en engångsavgift för ett antal förlängningar, som .crypto, .coin, .wallet och andra.
Domänen kan registreras sömlöst med InterPlanetary File System (IPFS) och du kan ‘prägla’ din domän med ETH eller använda Polygon (MATIC) protokollet för att undvika att betala gasavgifter. Systemet är fortfarande i sin linda så användningsområdena är något begränsade. Trots det finns det många tillägg och applikationer för domäner som finns på deras webbplats. Själva domänen fungerar som din online-plånbok och tillåter dig att använda tusentals kompatibla kryptovalutor.
Unstoppable Domains erbjuder också en universell inloggning. Koncepten ‘Web3 Identity’ och ‘Universal Login’ är mycket lika. Den enda skillnaden är att domänen som du väljer och präglar (ett enkelt namn) kommer att användas över hela Web3. Denna funktion gör Web3 mer användarvänligt eftersom din online-plånboksadress normalt sett bara är en lång alfanumerisk sträng.
Samtidigt tillhandahåller IPFS eller Interplanetary File System en plattform för att bygga på Web3. De är en decentraliserad organisation för lagring av data med öppen källkod. IPFS gör det möjligt att lagra stora mängder data samtidigt som man utvecklar dappar för Web3. Processen innebär att man skapar CIDs (Content Identifiers) eller ‘hashar’. Dessa CIDs används för att hitta data som lagras på olika servrar i IPFS-nätverket, liknande själva blockkedjetekniken.
Kolla in videon nedan för en detaljerad förklaring av ursprunget och mekaniken hos IPFS.
Kritik mot Web3
Det finns många kritiker av Web3. Människor oroar sig för hur regleringen av Web3 kommer att fungera. De är också oroade över konsekvenserna av illvilliga aktiviteter eller annat skadligt innehåll. De tidigare nämnda frågorna skulle vara en fråga om reglering.
Bilden nedan visar nackdelarna med blockkedjetekniken. Även om blockkedjeteknik och Web3 inte är exakt samma sak kan man inte ha Web3 utan blockkedja. Ett kvadrat är en rektangel, men en rektangel behöver inte vara en kvadrat.
På en mer teknisk nivå hävdar människor att blockkedjetekniken inte är decentraliserad om antalet nätverksdeltagare, underhållare eller noder är begränsat. Ett annat vanligt argument mot Web3 är “vem bygger tekniken?” Eftersom Web3:s mål är decentralisering måste de företag som bygger det själva vara decentraliserade.
Slutliga tankar om Web3
Web3 representerar ett skifte i hur vi interagerar med internet – från ett system där vi passivt ger bort vår data till plattformar, till ett där vi återtar kontrollen över vår digitala identitet. Det är en vision som bygger på öppenhet, decentralisering och ägarskap – och som ställer helt nya krav på både teknik och användare. Även om mycket återstår innan Web3 kan ersätta dagens webbinfrastruktur, ser vi redan byggstenarna ta form i appar, plånböcker, domäner och decentraliserade nätverk.
Men med varje teknologisk revolution följer också nya utmaningar. Från svårbegripliga gränssnitt till regulatoriska frågor och centraliserade aktörer i ett decentraliserat landskap – resan mot ett fullt fungerande Web3 är långt ifrån friktionsfri. Samtidigt visar drivkraften hos projekt som Ethereum, Polygon och IPFS att utvecklingen är långt mer än bara hype: det är ett växande ekosystem format av användare, utvecklare och en vilja att skapa något bättre.
Här nedan hittar du en kort lista över noterbara Web3-organisationer som du kan hitta genom en snabb sökning. Många av dessa organisationers webbplatser kommer att avslöja partnerskap/samarbeten med varandra. Det visar rörelsens beslutsamhet och styrkan i gemenskapen. Varje organisation har en växande ekosystem som stöder eller stöds av en layer1-lösning, kryptovaluta, gemenskap och andra element av sammankoppling.
- https://ethereum.org/en/
- https://polygon.technology/
- https://ipfs.io/
- https://multiformats.io/
- https://filecoin.io/
- https://libp2p.io/
- https://ipld.io/
- https://protocol.ai/
- https://thegraph.com/en/
Vanliga frågor och svar om Web3
Här besvarar vi de vanligaste frågorna om Web3 och hur tekniken skiljer sig från dagens internet. Fokus ligger på användningsområden, säkerhet och vad du behöver känna till innan du börjar använda Web3-tjänster.
Vad är Web3?
Web3 är nästa steg i internets utveckling där användarna äger och kontrollerar sina egna data. I stället för centraliserade tjänster används decentraliserade applikationer, så kallade dApps, som bygger på blockchain och smarta kontrakt utan behov av traditionella mellanhänder.
Hur skiljer sig Web3 från Web2?
Web2 bygger på centraliserade plattformar där företag äger data och styr tjänsterna. Web3 använder blockchain och smarta kontrakt för att flytta kontrollen till användarna, vilket minskar beroendet av stora aktörer och ökar transparensen i hur data och transaktioner hanteras.
Behöver man kryptovaluta för att använda Web3?
Ja, i de flesta fall krävs kryptovaluta för att använda Web3. Valutor som ETH eller MATIC används för att betala transaktionsavgifter, interagera med smarta kontrakt och genomföra handlingar i decentraliserade applikationer.
Är Web3 säkert att använda?
Web3 erbjuder hög säkerhet och transparens genom blockkedjeteknik, men användaren har också större eget ansvar. Risker inkluderar phishing, fel i smarta kontrakt och bristande konsumentskydd, vilket gör att grundläggande säkerhetskunskap är viktigt.
Vilka är de mest populära Web3-apparna idag?
Populära Web3-appar inkluderar Uniswap för decentraliserad handel, OpenSea för NFT-köp och försäljning samt Brave som webbläsare med Web3-funktioner. Plattformar som Unstoppable Domains används även för decentraliserade identiteter och Web3-adresser.
Vad används Web3 till i praktiken?
Web3 används för decentraliserad finans, NFT-handel, spel, identitetshantering och sociala plattformar utan central kontroll. Tekniken möjliggör direkta transaktioner mellan användare och nya affärsmodeller som inte kräver traditionella mellanhänder.
Kan Web3 ersätta det vanliga internet?
Web3 är inte tänkt att helt ersätta dagens internet, utan snarare komplettera det. Många tjänster kommer sannolikt att kombinera Web2- och Web3-funktioner, där decentralisering används där den tillför värde och effektivitet.
in numbers
